So stand in the rain, stand your grand, stand up when it all's crashing down, you stand through the pain, you wont drown, one day what you lost can be find

Känner mig tom idag. Har gått på mekanik dom senaste veckorna. Jag har inte levt, min kropp har levt åt mig. Lite så känns det. Jag har haft det bra, men det är något som sliter i kroppen, det sticker i hjärtat. Jag fick acceptera, leva vidare trots att jag inte känner mig hel. Kämpar för det är så lite kvar. Måste hinna så mycket. Jobbar vidare. Sliter. Fast det sliter i mig. Känner hur det bränner bakom ögonen, hur magen hugger. Det här skulle vara den lyckligaste tiden i mitt liv.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0