mgustafsons

Minns en valborg speciellt. Jag vet inte hur gammal jag var.. Kanske 13-14 år, och skulle fira valborg på tivolit med mina vänner. Skulle vara hemma vid elva. Hårda regler, hårda föräldrar. Men det stoppade inte oss - trodde vi. Ringde mamma vid utsatt tid och sa att vi var hos min kompis, "ring från hennes telefon" säger mamma. PANIK! Vi kunde inte komma på vad annars vi kunde göra än att springa för våra liv ända hem till min kompis. 13-14 år och så unga och så dumma, men vi levde. Vi sprang så fort så jag fattar inte hur det gick till. Dom som gick i idrottsklass och var värsta atleterna spörtade hem och hämtade ut den trådlösa telefonen med redan uppringt till mamma. Vilken stress. Men jävlar vi klarade det. Då var vi hjältar, fan vi hann ju! Idag skrattar jag bara åt det, man ville så gärna bryta regler och tänja på alla gränser. Det vill jag fortfarande. Men i vilket fall, vad kul vi hade, vi var kungar i vår lilla värld.

Minns hur vi senare planerade framtida kvällar då vi skulle klättra ut från min kompis fönster sent på kvällen och ha ställt dit en stege innan. Gal1.