mgustafsons

Är det meningen att vi ska glömma smärta? Förtränga det dåliga som varit för att kunna gå vidare? Eller lever vi vidare med det som hänt som ett minne som för oss in på rätt väg i framtiden? Kan vi leva med smärta, komma över och gå vidare? Eller kommer det där förbannade onda alltid skava under mjuka ord? Vad är kärlek? Att kunna älska med hat? Att kunna älska fast man inte vill. Att inte kunna bestämma om man ska älska eller inte. Villkorslös kärlek. Och sedan då, när kärlek tar slut? Äkta kärlek som älskat allt hos en annan människa, det spelar ingen roll med svek och lögner, kärleken kommer finnas kvar. Kanske inte lika stark och inte densamma. Men den kommer alltid finnas där som en tanke om den man älskar mår bra. Man glömmer inte. Även om man vägrar att minnas för ett tag, så glömmer man inte. Och även om man skulle glömma, finns kärleken alltid kvar i kroppen, som ett avtryck från en annan tid. Det finns där föralltid.