mgustafsons

Ibland känns det bara som att det enda man kan göra är att klistra på ett leende och låta världen tro att allt är 100% underbart, för det är enklare så. Jag har inte svårt att prata om saker och ting, men ibland tycker jag helt enkelt att saker är för personliga för att ta upp med alla jag känner, men here I go:

Idag kände jag så. Leendet orkade jag till slut inte hålla kvar. Jag blir så jävla irriterad när folk inte kan hålla sitt dåliga humör inombords, när vuxna människor ska låta sin ilska gå ut över andra som inte ens gjort dem något, då blir jag besviken. Jag kan också vara så ibland, men jag är fortfarande ung, jag har lite tid kvar att vara odräglig på. (Skämt osido.)




Och jag talar ut.