mgustafsons

Ibland är det läskigt hur saker förändras. Det kan vara tillvaron, människor eller du själv. Jag är lite besviken på mig själv. Fattar inte riktigt vad som hände. Ledsen över att jag faktiskt vet vad det var som hände. Jag vet vart det blev fel, men det spelar ingen roll. För vad som än hänt så är jag där jag är idag.

Jag vill inte klaga på min kropp, på storlek eller vikt - det är inte vad det handlar om. Men det är något som inte stämmer. Jag känner inte igen min egen kropp idag. Jag undrar varför jag lät det bli så, varför jag inte tog tag i saker tidigare. Var det lathet? Ville jag inte förstå? Eller var jag kanske bara så jävla blind?

Inget kan förändra vart jag står idag. Men jag undrar endå, har lite ångest, onödig ångest. För varför älta det som varit? Det enda jag kan göra nu är att se till att kämpa mig tillbaka till vart jag var förut. Lätt? Det känns jobbigt. Jag vill vara där jag var i sommar. Den kroppen jag hade i sommar, det är den kroppen jag känner, det är den kroppen som är jag. Idag är det något som känns fel och jag vill inte ha det så längre, it's time for change. 

Jag vill vara hård mot mig själv och ge mig fan på att genomföra det också. Låt det inte bara bli tomt snack, I don't want that.