She's so lucky, she's a star. But she cries in her lonely heart.

Ibland måste man bara släppa ut allt. Oj vilken crybaby jag kan bli när jag är frustrerad och stressad. Men sen några vänner och telefonsamtal senare så känns livet rätt okej igen. Och nu har jag fått en gardin i mitt rum också i tillägg till min fina garderob. Saker och ting faller sakta men säkert på plats.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0