Idag är både en fin och en hemsk dag. Den 14 maj 2010 gick min älskade morbror bort. Jag tror inte att det gått en dag utan att jag tänkt på honom. Vågar knappt se på bilder för jag vill inte bli ledsen. Egentligen ska man inte vara ledsen, utan glad för all den tid vi fick tillsammans. Men det gör ont. Att inte kunna ringa, inte kunna åka dit, inte kunna säga "vi ses snart igen". 

Älskade, fina morbror, jag älskar dig
himlens finaste ängel.
<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0