Tröttis

Barn. Herregud vad dom är slitsamma att handskas med. Väldigt söta. Väldigt jobbiga. Snälla ibland och ibland helt ohanterbara. Men det är okej. När man får en kram när man ska hem av sötaste ungen. Då känns det ganska värt det.



Hittade en bild från i somras. En dag som den här hade man inte bangat på upp mot 30grader, sol och varmt vatten. Fatta vad underbart med ett dopp...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0