I will never forget

Ångesten kryper sig på. Stressen är tillbaka. Dåligt förberedd. Ingen koll på läget. Handlingsförlamad. What I really want I can't find. Styrkan. Var är den? Och när vi såg tillbaka på människor man förlorat i veckan. Då föll jag. Jäkla humör. För jag tappar mitt hjärta när jag minns. Jag tappar mig själv.

Alltid lika jobbigt att fokusera när man har mycket att tänka på..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0