Störd hjärna
Fan vad jag hatar det här humöret. Det tomma och förbannat elaka som gräver sig in i hjärnan för att förstöra allt som är logiskt och korrekt. Det går inte att tänka klart och man mår sämst. Så jävla botten känns det. Som att man är fast.
När man tänker efter så har man ingen aning om vad problemet är. Varför man mår dåligt. Men man mår så jävla pissigt i alla fall. Depression i sin mildaste form kanske. Svårbotat men hanterbart.
Mår jag ens dåligt. Det känns inte bra. Men samtidigt så känner jag mig så jäkla patetisk om jag säger att jag inte mår bra för jag kan knappast förklara varför.
När man tänker efter så har man ingen aning om vad problemet är. Varför man mår dåligt. Men man mår så jävla pissigt i alla fall. Depression i sin mildaste form kanske. Svårbotat men hanterbart.
Mår jag ens dåligt. Det känns inte bra. Men samtidigt så känner jag mig så jäkla patetisk om jag säger att jag inte mår bra för jag kan knappast förklara varför.
Kommentarer
Trackback
